Svensk ordbok 2009, webbversion
verb lade lagt, pres. lägger
lägg·er1placera (ngt) på ett ställe som man sedan glömt
Nollhan har lagt bort sina glasögon igenlägga bort ngtsedan 1960fornsv. läggia bort
2upphöra med vanan
som framgår av sammanhanget
komm.lägga bort att rökalägga bort ngt/att+Vlägga bort titlarnasetitel 2
sedan slutet av 1400-taletH[elige] Susos Gudeliga Snilles VäckareSubst.:vbid1-234765bortläggande,
vbid2-234765bortläggning